Efter 14 år vid makten

Serbien går till val nästa söndag och det står mellan studentrörelsen och Aleksandar Vučić, som har suttit vid makten sedan 2014. Samtidigt varnar valövervakare för att personer med kopplingar till Ryssland och Maga-rörelsen i USA kan komma att försöka legitimera valet trots eventuella oegentligheter. En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-10-19 19:28 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/efter-14-ar-vid-makten-nu-kan-vucic-forlora-mot-studenterna/ Efter 14 år vid makten – nu kan Vučić förlora mot studenterna Få ut mer av DN som inloggad Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. - Följ dina intressen - Nyhetsbrev Studenterna har demonstrerat mot det serbiska styret och korruptionen i landet sedan ett tak kollapsade på järnvägsstationen i Novi Sad i november 2024. De utmanar nu på allvar Aleksandar Vučić som har dominerat serbisk politik i 14 år. Han var först premiärminister och blev president 2017. I september utlyste Vučić nyval och två veckor senare avgick han som president. Nu kandiderar han för att återgå till rollen som premiärminister som han innehade åren 2014 till 2017. Men experter tror att han kan ha missbedömt studenternas stöd. De ses som Aleksandar Vučićs förmodligen största utmanare sedan hans parti kom till makten 2012. Studentrörelsens vallista registrerades i september – ändå samlar de nästan 45 procent av väljarstödet i vissa opinionsmätningar. De ställs mot Vučićs regeringsparti SNS som ställer upp tillsammans med flera mindre partier under namnet ”Ett enat Serbien”. Fakta.Parlament väljs på söndag Serbien väljer 250 ledamöter till landets parlament på söndag den 25 oktober. För majoritet krävs 126 mandat. President Aleksandar Vučićs Serbiska framstegspartiet (SNS), ställer upp tillsammans med flera mindre partier under namnet ”Ett enat Serbien”. Den främsta utmanaren är studentrörelsens vallista ”Studenterna vinner”, som vuxit fram ur proteströrelsen. Hela landet räknas som en valkrets, och partier och vallistor behöver i regel tre procent av rösterna för att komma in i parlamentet. Detta gäller inte nationella minoriteters listor. Resultaten i mätningarna varierar dock. Vučićs koalition samlar närmare 50 procent i vissa, medan stödet ligger mellan 35 och 41 procent i andra. Studentlistan samlar samtidigt mellan drygt 30 och 44 procent i mätningarna. Den regionala nyhetskanalen N1 förklarar att skillnaderna kan bero på att opinionsinstituten använder sig av olika metoder, att de erbjuder olika svarsalternativ och att urvalen är olika stora. Serbien har historiskt haft goda relationer med Ryssland, och Vučić hävdar att landet med honom vid makten kommer att få fortsätta köpa energi långt under marknadspris av Vladimir Putin. Kritiker har samtidigt påpekat att studentrörelsen saknar en tydlig ledare och erfarenhet av att sitta vid makten. Deras lista toppas av hjärtläkaren Ilija Srdanović, men betonar sitt kollektiva ledarskap och har under valrörelsen framhållit att ingen enskild person ska dominera deras vallista. Samtidigt finns det oro för att våld, hot och oegentligheter ska förekomma i samband med valet. Serbien höll lokalval i mars i år och enligt den serbiska valövervakningsorganisationen CRTA närvarade då vad organisationen beskriver som ”falska valobservatörer”. Enligt CRTA:s rapport fanns bland dem amerikaner med kopplingar till högerkonservativa organisationer och personer med band till en ungersk organisation som står nära Viktor Orbáns parti Fidesz. Två hade tidigare pekats ut som falska valobservatörer efter att ha uttryckt stöd för det Kremlvänliga regeringspartiet i Georgien. Också det granskande journalistnätverket BIRN, som bevakar Balkan, rapporterade om Trumpvänliga valobservatörer i samband med valet i mars. Inför valet den 25 oktober varnar Raša Nedeljkov, programchef för CRTA, för att ”falska utländska observatörer” från Ryssland och den amerikanska Magarörelsen ska närvara vid valet, vilket den oberoende serbiska veckotidningen Vreme återger.