Minst 500 000 svenskar ska kunna begravas vid krig

Morgonen den 24 februari 2022 vaknade Sverige upp till nyheten om att Ryssland inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Den ryska presidenten Vladimir Putin beskrev angreppet som en ”militär specialoperation”. Rysslands förhoppning med angreppet var att avsätta Ukrainas västvänliga regering, vilket misslyckades. Under det fyra år långa kriget har minst 15 000 civila dödats och nästan nio miljoner fördrivits från sina hem, enligt UNHCR. Tidigt under 2026 sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att omkring 55 000 ukrainska soldater dött i kriget. På det har 450 000 ryska soldater fått betala med sina liv, uppger amerikanska CSIS (Centrum för strategiska och internationella studier). Samtidigt som striderna mellan länderna pågått har det allvarliga säkerhetspolitiska läget gjort sig påmint i Sverige. Under rikskonferensen Folk och Försvar i januari 2024 sade Sveriges minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin, att ”det kan bli krig i Sverige”, och under konferensen året efter sade statsminister Ulf Kristersson: ”Sverige är inte i krig. Men det råder heller inte fred”. Parallellt med vetskapen om att ett krig pågår i Europa har Svenska kyrkan intensifierat sina beredskapsplaner för ett framtida eventuellt krig i Sverige. – Engagemanget har ökat i hela samhället och så även inom Svenska kyrkan och begravningsverksamheten, säger Anki Bondesson, nationell begravningssamordnare vid Svenska kyrkan. Totalt finns det 537 olika begravningshuvudmän i Sverige. Svenska kyrkan är huvudman på alla orter i landet förutom i två fall – Stockholm och Tranås, där kommunen är huvudman. Det är deras ansvar att tillhandahålla mark så att minst fem procent av befolkningen i alla Sveriges drygt 1 200 församlingar har möjlighet att begravas. – Den ska kunna användas så snart det behövs och är reserverad för ändamålet, säger Anki Bondesson. Bondesson berättar att Svenska kyrkan genom historien har haft beredskapsplaner för hur man ska hantera en eventuell krigssituation. – En viktig del som vi nu har fokuserat mycket på de senaste åren är övningar. Det är en viktig del av förberedelserna. De övningarna gör vi tillsammans med andra aktörer och myndigheter, säger Anki Bondesson. Svenska kyrkan är en av aktörerna som ingår i totalförsvaret, vars huvudsyfte är att förbereda och försvara Sverige vid krig. Anki Bondesson berättar att kyrkan har ett nära samarbete med en rad olika aktörer, däribland samtliga länsstyrelser och ett flertal begravningsbyråer. – Jag tror att mycket handlar om att ingen aktör klarar det här ensam. Förberedelserna bygger på samverkan mellan flera myndigheter, organisationer och civila aktörer. Det viktiga nu är att vi planerar och övar tillsammans så att vi stärker samhällets förmåga. Med ”samhällets förmåga” menas hela samhällets förmåga. Bondesson berättar att Svenska kyrkan eventuellt kan komma att behöva civila dödgrävare. – Om det skulle bli manuell gravgrävning under en lång period med många avlidna, då behöver vi som kyrka och begravningshuvudmän samhällets hjälp med arbetskraft. En viktig fråga vid ett krig rör hur el och energi ska försörjas i samhället. Det finns en prioritetslista kring detta och den är en indikator för hur viktig varje aspekt är ur ett samhällsperspektiv. Sjukvård, dricksvattenproduktion och värmedistribution är högt upp på agendan. Krematorier är inte lika prioriterat. – Kremationerna genomförs så länge det finns kraftförsörjning och bränsle. Om de här resurserna skulle saknas så tar man hjälp av andra krematorier runt omkring, säger Anki Bondesson. För ganska exakt ett år sedan blev flytten av Kirunas kyrka en världsnyhet. Mindre känt då var att även 5 000 avlidna skulle flyttas. I regel får inte stoft eller aska som gravsatts flyttas, men att denna typ av dilemma inte skulle uppstå vid en väpnad konflikt är osannolikt. – En gravsättning på en begravningsplats är ju i första hand att betrakta som definitiv och permanent, men gravfriden kan i vissa fall brytas och då finns det speciella bestämmelser om det i begravningslagen. Och då kan till exempel en anhörig ansöka om att flytta den gravsatta. Trots att världen utanför en kyrka eller ett gravkapell kan komma att se annorlunda ut i framtiden är Svenska kyrkan tydlig med att begravningsceremonierna kommer att ske på samma sätt som under normala förhållanden. – Vi vill att alla avlidna ska omhändertas med respekt och värdighet. Och de närmast anhöriga planerar ceremonin, precis som det fungerar i fredstid, säger Anki Bondesson. Viljan att hantera döda med respekt speglas även i valet av de slutgiltiga gravplatserna. Oavsett vad som händer i framtiden kommer alla att få en egen grav. Bondesson är tydlig med att Svenska kyrkan inte kommer att använda sig av massgravar vid ett krig.