Ledare: Borde Sverige verkligen ha billigast bensin i EU?

När Sverige har EU:s billigaste bensin har petropopulismen definitivt gått för långt. Samtidigt vågar inget riksdagsparti driva förslaget som kan skapa mer el och mindre utsläpp. En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-07-08 05:59 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ledare/borde-sverige-verkligen-ha-billigast-bensin-i-eu/ Ledare: Borde Sverige verkligen ha billigast bensin i EU? Få ut mer av DN som inloggad Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. - Följ dina intressen - Nyhetsbrev Ett enkelt politiskt förslag kan garantera minskade utsläpp. Kostnaden? Noll riksdaler. Ändå har inte ens Miljöpartiet vågat plocka upp den nya idén. Under den senaste mandatperioden har Sveriges klimatpolitik varit misslyckad. Klimatpolitiska rådet bedömning är att den samlade politiken har fört Sverige ännu längre bort från EU:s klimatmål till 2030. Regeringen har försökt gömma sig bakom löften om elektrifiering, men genom sänkta bränsleskatter har övergången till elbilar i stället blivit långsammare. Mellan 2023 och 2025 minskade andelen elbilar i nybilsförsäljningen i Sverige, samtidigt som den nästan fördubblades i Danmark. Petropopulismen har också befäst Sveriges beroende av fossila bränslen från skurkstater. När Hormuzsundet blockerades tidigare i år blev konsekvenserna tydliga, genom en oförutsedd pristopp på bensin och diesel. Då ökade visserligen intresset för elbilar, men det vore bättre om fler bytt redan innan krisen var ett faktum. I stället för att lära av läxan från Hormuzkrisen sänkte regeringen slutligen priset på bensin och diesel med ytterligare tre kronor den första juli. Nu har norrmän börjat åka till Sverige för att tanka. Det är inte så konstigt. Sverige har numera billigast bensin i EU! Petropopulismen har också befäst Sveriges beroende av fossila bränslen från skurkstater Sedan 2021 har summan av energiskatten och koldioxidskatten på bensin sänkts från närmare 7 kronor litern till lite drygt 1,5 kronor. Under samma period har energiskatten för fossilfri el ökat i absoluta tal. Sveriges elskatt är en av de högsta i EU. Det är här förslaget om utjämnad energiskatt kommer in i bilden. Regeringens egen styrmedelsutredning föreslog nyligen att sänka elskatten och samtidigt höja bränsleskatten. Att jämna ut energiskatten är långt ifrån radikalt, men sedan Miljöpartiet fegade ur tidigare i somras går inget parti till val på förslag som kan höja bränslepriserna. Sanningen är att svenska hushåll skulle tjäna på en utjämnad energiskatt. Utfasade fossila subventioner hade minskat beroendet av bränslen från osäkra platser och sänkt elskatt hade gjort elektrifieringen av samhället billigare. Visst, personer som kör mycket bensinbil hade fått betala ett bränslepris lite närmare EU-snittet, men på totalen hade skattetrycket varit detsamma. Ingen borde gilla olja mer än ren el. Ändå har inget parti plockat upp förslaget om utjämnad energiskatt. Vart ska väljare som bryr sig om klimatet egentligen vända sig? Läs mer: DN:s ledarredaktion: 8 procent av svenskarna riskerar undernäring – sluta tramsa om söndagssteken Elias Rosell: Förstörde Trumps älskade fossila bränslen hans 250-års jubileum?