3D-utskrivna drönare och AI

KIEV. En 3D-utskriven jaktdrönare som bara väger fyra kilo och drönare som fixerar sitt mål med AI. Det är några av spetsteknikerna som ukrainska drönarproducenter utvecklar för att stå emot Rysslands massproduktion av drönare. En utskrift från Dagens Nyheter, 2026-05-30 07:15 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/varlden/3d-utskrivna-dronare-och-ai-har-ar-ukrainas-svar-i-dronarkriget/ KIEV. En 3D-utskriven jaktdrönare som bara väger fyra kilo och drönare som fixerar sitt mål med AI. Det är några av spetsteknikerna som ukrainska drönarproducenter utvecklar för att stå emot Rysslands massproduktion av drönare. Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. I skuggan invid ängen sitter drönarpiloten. Blicken är fäst på en datorskärm, handen vilar på en joystick. När ett mål är identifierat kan det fixeras med hjälp av avancerad AI-teknik. Därefter avslutar drönaren jakten på egen hand. Hinner upp målet, och träffar det. DN är med när Sky Defenders visar upp sina senaste modeller på ett fält i Ukraina. Det unga bolagets produkter är exempel på den förnyelsetakt som stärkt landets motståndskraft. Dit hör även långdistansdrönarna, vars ökade räckvidd och precision bidragit till att Ukraina tycks ha fått ett övertag i kriget. ”Från och med nu sover Moskva inte längre”, skriver Robert Brovdi, högste befäl för Ukrainas obemannade system i sociala medier. Han syftar på Ukrainas fler och alltmer precisa träffar på mål långt inne i Ryssland. Under årets första fem månader attackerade Ukrainas drönare och missiler ryska oljeraffinaderier nästan lika många gånger som under hela 2024. Bara i april attackerades oljeinfrastruktur i Ryssland vid 21 tillfällen, enligt Bloomberg. Raffinaderiet Jaroslavl, 700 kilometer från den ukrainska gränsen, har träffats fyra gånger på en månad. Attackerna har av allt att döma skapat oro i Kreml, där man också sett Ukrainas förmåga att nå Moskva. Ryssland är alltjämt överlägset i förmågan att på kort tid massproducera drönare, men Ukrainas innovationer är spetsigare – inom all utveckling av obemannade farkoster. Många av dem används vid fronten, där 80 procent av skadorna orsakas av drönare. På ängen följs Sky Defenders uppvisning av svenska representanter för Försvarets materielverk och av svensk försvarsindustri. På plats är också det ukrainska luftvapnets ledarskikt. En 3D-utskriven jaktdrönare – gjord för att genskjuta och oskadliggöra inkommande drönare – är gjord i kolfibermaterial, väger endast fyra kilo och bär en sprängladdning på 750 gram. Längst fram sitter en rörlig kamera. Den kan ta ned de iransktillverkade shaheddrönare som Ryssland avfyrar i hundratal varje dygn; den har en maxhastighet på över 300 kilometer i timmen och kan stiga över 25 meter per sekund, enligt bolaget – och används redan. – Det är avsevärt snabbare än en shahed. Tiden det tar att hinna i kapp ett mål är helt central, säger Bogdan, en av företagets grundare, som av säkerhetsskäl inte kan uppge sitt efternamn. Den monteras på ett stativ med en katapult ute på gräset, far iväg med ett surr och är utom synhåll på några sekunder. – Vi arbetar endast med drönare med fasta vingar, som är mer energieffektiva än de med propeller, säger Bogdan. I företagets portfölj finns även en så kallad kamikazedrönare på 11 kilo, med tre kilo sprängmedel. Den offensiva modellen utvecklas just nu för att kunna bära en raket. Sky Defenders grundades 2024 av ett par unga ukrainare, en av dem själv drönarpilot med egen erfarenhet från fronten. En annan förlorade sin far i strid. Bolaget har också svenska delägare. I jämförelse med andra länder i väst ligger Ukraina långt före. Ukrainska drönarpiloter som deltog i en krigsövning på Gotland i maj utmanövrerade ut det svenska försvaret så fort att uppgiften fick avbrytas flera gånger för att ge svenskarna timeout. Under en stor Natoövning i Estland i maj 2025 skakade de inbjudna ukrainarna på huvudet åt hur illa förberedda Natoländernas soldater var. Krigserfarenheten är i sig en del av Ukrainas spetskompetens. – Vi står i ständig kontakt med fronten och får feedback därifrån. Det kan gå på en dag, men tar aldrig mer än två veckor att justera en modell, säger Marko Kursjnir, på General Cherry, en av Ukrainas största drönarproducenter. Vi träffades senast i höstas, men i den här branschen är några månader en evighet och jag vill veta vad som hänt sedan sist. General Cherry tillverkar flera modeller av jakt- och attackdrönare, har i dag ett tusental anställda och en produktion på över 100 000 drönare i månaden. Bolaget har ingått större samarbetsavtal med både europeiska och amerikanska bolag. Men man ska inte underskatta Rysslands förmåga, poängterar Kateryna Stepanenko, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Institute for the study of war, ISW. – Rysslands teknologi är kanske inte så sofistikerad, men den är effektiv. Shaheddrönarna har diversifierats så att de kan användas både vid fronten och för attacker på Ukrainas städer. Vi ser också att de sätts in mot rörliga mål – som tåg. Bara i april avfyrade Ryssland över 6 500 shaheddrönare, det högsta antalet hittills, enligt en analys av det välrenommerade Institute for science and international security, grundat av en tidigare FN-inspektör. – Produktionstakten är hög och räckvidden för en shahed blir allt längre, upp till 500 kilometer. Jag tror att Ryssland kommer att rikta in sig alltmer på Ukrainas logistik. Det ser vi redan och det är oroväckande, säger Kateryna Stepanenko. Men Marko Kursjnir pekar ut en annan modell som ett större problem: – De ryska så kallade molniyadrönarna är lätta, enkla, effektiva. Tillverkningskostnaden är bara 400 dollar, de kan dränka oss med dem. Priset för en shahed är mer än 100 gånger så högt som för en molnyia, som betyder blixt. Ett bekymmer är också material för fiberoptiska drönare, alltså drönare som styrs med tråd och är okänsliga för signalstörningar. Kina dominerar marknaden för fibertråd och kostnaden har flerdubblats på några månader. – Det är ett stort problem – för båda sidor, säger Marko Kursjnir. För de signalstyrda drönarna handlar utvecklingen i hög grad om att skapa robusta signalsystem. Att Ryssland tappat tillgång till satellitnätverket Starlink har gagnat Ukraina. Vad väntar framöver? Ingen vet, mer än att utvecklingen går fort, inte minst inom automatisering. – Ryssland experimenterar med AI, men vi ser få tecken på att de har kommit längre än så. I Ukraina kan vi redan nu massproducera drönare med helt integrerade, automatiserade system. De hittar, fixerar och slår ut mål, säger Marko Kursjnir. Han ser de medelstora avstånden som nästa utmaning. – Vi klarar korta avstånd, och mycket långa, men att utveckla drönare som klarar att bibehålla signalkontakten mellan 20 och 60 kilometer är svårt. Det råder heller ingen tvekan om att strävan efter så billiga, enkla lösningar som möjligt kvarstår. Sky Defenders drönare har oskadliggjort inkommande missiler till en procent av kostnaden för dessa. Om drönaren inte hittar mål kan den återanvändas, tiotals gånger. I mars tog en av General Cherrys enkla drönare i Pokrovsk ned en rysk helikopter. Den hade kostat 150 miljoner kronor. ● Drönarna – obemannade flygfarkoster – har helt förändrat krigföringen i Ukraina. Det finns i dag hundratals drönarproducenter i Ukraina, där tillverkningen är högst decentraliserad. ● Utöver jaktdrönare, attackdrönare och långdistansdrönare finns också allt fler obemannade drönare också för hav (ovan och under ytan). Så kallade fpv-drönare (”first person view”) styrs direkt av en pilot; andra riktas in eller förprogrammeras på mål, beroende på hur sofistikerade de är. ● Alltmer av militär logistik sköts också av drönare, som kan leverera materiel, mat och förnödenheter till soldater vid fronten. Försök görs även med att evakuera sårade med obemannade transporter. ● På grund av drönarna är ett område längs fronten i princip omöjligt att vistas i; det kan röra sig om två, tre mil på ömse sidor om en tänkt linje. Läs mer: Explosiv efterfrågan på ukrainsk drönarexpertis De ska försvara nordligaste Norden – lär sig drönarkrig i Karlsborg