Experter varnar: Unga allt mer besatta av hudvård

En ohälsosam fixering vid att uppnå felfri hy redan som ung har fått ett begrepp: cosmeticorexia. Hudterapeuten Emma Kinnerström varnar för att barn, så unga som tio år, väljer hudvård framför andra hobbyer. – Det är så skrämmande hur de har börjat intressera sig för det perfekta, ouppnåeliga idealet. Att forskare gett ungas fixering kring hudvård ett namn har varit oundvikligt, konstaterar en av Nordiska klinikens auktoriserade hudterapeuter, Emma Kinnerström. – Det har ju bara varit en tidsfråga innan det skulle tas tag i på riktigt. Sociala medier, där unga obegränsat matas med skönhetsfilter och AI-genererat innehåll är den stora boven, tror hon. – Verklighetsuppfattningen kring hur man ska se ut har blivit så skev. Forskare definierar cosmeticorexia, också känt som dermorexia, som en osund besatthet av att uppnå perfekt och felfri hud från ung ålder. Risken för att senare utveckla ett beroende av att använda kosmetiska produkter är stor. Den italienska hudläkaren och professorn Giovanni Damiani, vid Milanos universitet, har nyligen forskat på fenomenet som han beskriver som ett tvångsbeteende förstärkt av kulturella ideal. I intervjuer med 55 patienter mellan åtta och 14 år såg han ett tydligt mönster: Barn med tecken på cosmeticorexin, som ännu inte är en formell medicinsk diagnos, ägnade flera timmar om dagen åt hudvårdsvideor på sociala medier, använde upp till tio hudvårdsprodukter dagligen och undvek att träffa familj eller vänner utan smink. På Tiktok och Instagram finns över 64 miljoner inlägg under hashtaggar som #skincare och #skincareroutine, enligt forskarens rapport. Fakta.Cosmeticorexia syns globalt En italiensk tillsynsmyndighet har i år utrett företaget LVMH som bland annat äger Sephora och Benefit Cosmetics för att ha använt ”dolda marknadsföringsstrategier” för att sälja serum och åldersförebyggande krämer till unga flickor, ibland under tio år. LVMH svarade att man inte kände igen sig i beskrivningen. Bakgrunden till att Australien blev det första land att införa en 16-årsgräns på sociala medier, var bland annat för att osunda skönhetsideal spreds, rapporterar BBC. Emma Kinnerström, hudterapeut i nästan två decennier, vittnar om att mammor på senare år börjat ta med sina döttrar till kliniken i ett försök att bryta deras mani. – Jag kan gå tillbaka tre eller fyra år – det var då jag började förstå vikten av att komma med rätt information. Vi har ju en 18-årsgräns på kliniken men jag har föräldrar som tagit med sina yngre döttrar hit för råd. När man är barn eller tonåring lyssnar man kanske inte alltid på sina föräldrar. Ibland är det bara skrämseltaktik som fungerar, säger hon. – Den unga huden är känslig och jobbar du med de här produkterna blir det en tvärtomeffekt: du förstör barriären, du kan få eksem, det kan börja klia, bli rött och irriterat, säger jag. Hon förklarar att en sund hudvårdsrutin utgörs av en bra rengöring och någon sorts antioxidant som lugnar och stärker huden. Peeling, menar Lina Hagvall, kemist och hudforskare vid både Göteborgs och Lunds universitet, är ett av de mer riskfyllda momenten. Kemisk peeling handlar om att syror, till exempel AHA eller BHA som ofta hittas i ansiktsvatten, ansiktsmasker och serum, löser upp döda hudceller. Många som använder metoden vill få en jämnare hudton. – Överlag är mitt budskap att om något inte är trasigt, laga det inte. Huden sköter det här själv. Döda hudceller ramlar av i en takt som är precis lagom för att huden ska vara frisk, behålla sin spänst och sitt vatten, säger Hagvall. Fakta.Risker med syror Lina Hagvall förklarar: Syror skalar bort delar av hornlagret, det översta av tre hudlager, som bland annat skyddar mot UV-strålning Tar man bort en del av lagret tar man alltså bort en del av sitt eget solskydd. UV-strålningen är den främsta orsaken till hudcancer och använder man syror får man i stället tillföra UV-skydd externt med solkräm. Då blir det bara plus minus noll. Syrorna i peelingen kan också vara irriterande för huden. De har lågt pH-värde och kan vara frätande. – Det enda tydliga resultatet av att använda mycket produkter är att de som säljer dem blir rikare, säger Hagvall. Agneta Troilius Rubin är docent och har lång erfarenhet som hudläkare och laserkirurg på både sjukhus och i privat verksamhet. Hon gör klart att det är viktigt att skilja på personer som exempelvis har akne eller rosacea och därför använder hudvård i flera steg. I deras fall används produkterna för att behandla en hudsjukdom eller hudbesvär, säger hon. Vissa patienter Troilius Rubin tar emot och som inte har problematiken, försöker hon fånga upp. En stark önskan av att förändra sitt utseende kan egentligen handla om psykisk ohälsa. – Vi är försiktiga med att rekommendera någonting till den här gruppen, som ofta är ganska unga. Men ibland kan hennes inblandning möta motstånd. – En patient, en ung kvinna, ville stämma mig för att jag vägrade behandla henne. Troilius Rubin säger också att vissa patienter kan lägga en förmögenhet på behandlingar och produkter utan att de har råd.