general812 wordsRead on Arc Codex

Dna Àndrar bilden av barn i medeltida gravar

Barn begravdes ofta tillsammans med vuxna i medeltidens Skandinavien. LĂ€nge har forskare trott att det rörde sig om nĂ€ra anhöriga. Men nya svenska dna-analyser ger en helt annan bild. En utskrift frĂ„n Dagens Nyheter, 2026-07-11 08:05 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/sverige/dna-andrar-bilden-av-barn-i-medeltida-gravar/ Dna Ă€ndrar bilden av barn i medeltida gravar FĂ„ ut mer av DN som inloggad Du vet vĂ€l att du kan skapa ett gratiskonto pĂ„ DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner. - Följ dina intressen - Nyhetsbrev Artikeln i korthet Svenska dna-analyser Ă€ndrar bilden av medeltida gravar. Barn och vuxna som begravdes tillsammans var inte nĂ€ra slĂ€kt. Sociala och religiösa regler tycks ha styrt vilka som begravdes ihop. Studien visar ocksĂ„ att barn tidigt fick tydliga könsroller. NĂ€r arkeologer hittar barn som Ă€r begravda med vuxna i gravar frĂ„n medeltiden har de hittills utgĂ„tt frĂ„n att det handlar om förĂ€ldrar och barn, eller andra nĂ€ra anhöriga. Nu visar dna-analyser att det inte stĂ€mmer. Forskare vid Stockholms universitet har analyserat dna frĂ„n 142 personer i 50 gemensamma gravar i Sigtuna, VĂ€sterhus i JĂ€mtland och FjĂ€lkinge i SkĂ„ne. Gravarna Ă€r frĂ„n sen vikingatid och tidig medeltid, det vill sĂ€ga frĂ„n 900-talet till 1200-talet. Resultatet visar att det sannolikt var sociala faktorer och tillfĂ€lligheter, inte nĂ€ra slĂ€ktskap, som avgjorde vilka som begravdes tillsammans. – Det var förvĂ„nande, eftersom mĂ„nga pĂ„ kyrkogĂ„rdarna faktiskt var slĂ€kt, sĂ€ger Anders Götherström, professor i molekylĂ€r arkeologi vid Stockholms universitet. Forskarna har anvĂ€nt genetiskt material frĂ„n tĂ€nder och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunnat faststĂ€lla biologiskt kön ur arvsmassan. Det Ă€r första gĂ„ngen metoden anvĂ€nds pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet i medeltida gravar. – Genom att undersöka barnen, som fram tills nu i stort sett har varit osynliga i det arkeologiska materialet, kan vi lĂ€ra oss om synen pĂ„ barn och barndom i det förflutna. Det gör det ocksĂ„ möjligt att utforska dĂ„tida sociala strukturer och familjedynamik pĂ„ nya sĂ€tt, sĂ€ger Maja KrzewiƄska, som Ă€r en av forskarna bakom den nya studien som publicerats i tidskriften Science Advances. Tidigare har det varit svĂ„rt att bestĂ€mma könet pĂ„ smĂ„barn i medeltida gravar. Skelettet Ă€r inte fĂ€rdigutvecklat och oftast saknas föremĂ„l som kan visa om det Ă€r en flicka eller pojke. I det tidiga kristna Skandinavien var familjen större Ă€n dagens kĂ€rnfamilj. Den kunde ocksĂ„ omfatta bĂ„de kusiner, mostrar och farbröder. Men vilka barnen begravdes med gĂ„r Ă€ndĂ„ inte att sĂ€ga sĂ€kert, betonar Anders Götherström. – Det kan vara personer man delade sin gĂ„rd med eller bekanta frĂ„n lokalsamhĂ€llet som dog vid ungefĂ€r samma tidpunkt. NĂ€r ett barn avled ville man kanske undvika att lĂ€gga det i en ensam grav, sĂ€ger han. Under 900- och 1000-talen var kyrkogĂ„rdarna formade av kristna idĂ©er. De döda kremerades inte som under vikingatiden, utan lades obrĂ€nda pĂ„ rygg i öst-vĂ€stlig riktning. – Tanken var att alla skulle vara vĂ€nda Ă„t samma hĂ„ll nĂ€r de reste sig ur gravarna pĂ„ uppstĂ„ndelsedagen, sĂ€ger Anders Götherström. KyrkogĂ„rdarna var ocksĂ„ oftast uppdelade efter kön. Kvinnor begravdes pĂ„ den norra sidan och mĂ€n pĂ„ den södra. Den nya studien visar att samma ordning gĂ€llde barn. Flickor lades bredvid vuxna kvinnor i norr, och pojkar bredvid mĂ€n i söder. Studien ger en bild av synen pĂ„ barn i det tidiga kristna Skandinavien. – I döden behandlades barnen alltsĂ„ inte som en avskild grupp, utan de fick en tydlig könsroll redan tidigt i livet, sĂ€ger Anders Götherström. KyrkogĂ„rdarna hade strikta sociala hierarkier. Slavar (trĂ€lar) fick ofta de sĂ€msta platserna lĂ€ngst ut pĂ„ kyrkogĂ„rden. SpĂ€dbarn som dog innan de hunnit döpas hade Ă€nnu lĂ€gre status i kyrkans ögon och fick inte begravas pĂ„ vigd mark inne pĂ„ kyrkogĂ„rden. I en grav pĂ„ den medeltida kyrkogĂ„rden i VĂ€sterhus gjorde forskarna en intressant upptĂ€ckt. DĂ€r lĂ„g en ung kvinna som de kallar Lady 56. Med hjĂ€lp av dna kunde forskarna koppla henne till flera slĂ€ktingar pĂ„ samma kyrkogĂ„rd: hennes förĂ€ldrar, hennes bror och hennes tvĂ„ döttrar. Alla lĂ„g i olika gravar. Lady 56 blev inte 30 Ă„r. I graven hade hon ett skal frĂ„n en pilgrimsmussla, ett tecken pĂ„ att hon har gjort en pilgrimsresa till Santiago de Compostela i Spanien. – Det Ă€r otroligt hĂ€ftigt. Hon hade rest frĂ„n JĂ€mtland genom halva den dĂ„ kĂ€nda vĂ€rlden innan hon Ă„tervĂ€nde hem. Det Ă€r vĂ€ldigt ovanligt vid den hĂ€r tiden. Hon mĂ„ste ha varit vĂ€ldigt driven och haft resurser, sĂ€ger Anders Götherström. De tre kyrkogĂ„rdarna i studien VĂ€sterhus (Östersund) Tidig medeltid, landsbygdssamhĂ€lle. MĂ„nga var avlĂ€gset slĂ€kt (10–15 generationer). Av drygt 300 begravda individer analyserades 81 i dna-studien. Strikta könsregler tillĂ€mpades med kvinnor i norr och mĂ€n i söder. Sigtuna (Uppland) Sen vikingatid eller tidig medeltid i en nyligen kristnad, heterogen stadsmiljö med hög genetisk mĂ„ngfald. 50 individer pĂ„ sex olika platser analyserades. Könssegregering kunde endast ses pĂ„ en av platserna. FjĂ€lkinge (SkĂ„ne) Sen vikingatid, troligen en bymiljö dĂ€r invĂ„narna var avlĂ€gset slĂ€kt. 11 individer analyserades. Man sĂ„g ingen tydlig uppdelning mellan könen. KĂ€lla: Science Advances LĂ€s mer:

How it works

Once you click Generate, Ollama reads this article and crafts 5 comprehension questions. Your answers are graded against the article content — general knowledge won't be enough. Score 70+ to count toward your certificate.

Questions are cached — you'll always get the same 5 for this article.